Halloween

Det var fest med bra slit i Psykopatriks källare.

Lady Gaga var där.

Olof Dreijer med.



Plura, grannen i Beck och Lady Gaga chillade i soffan.











Bra slit, tack pojkar!

Två bra.


29'e

Jag har ju glömt att lägga upp bilderna jag fortade på häromdagen. Här kommer de i varje fall. Såhär ser det ut där jag bodde förr, där jag växte upp, mitt Öjebyn.



Eftersom jag uppenbarligen inte varit nog tydlig, enligt en (som vanligt) anonym skribent; så förklarar jag härmed att jag inte bor jag på exakt platsen där bilden är tagen. Nej, hör och häpna har jag inte slängt ut kameran precis utanför ytterdörren och fyrat av. Nej, jag körde till utkanten av Öjebyn, till "Brevika" (Bredviksberget) för att njuta av utsikten av byn och tillåta mig själv att vara barndomsnostalgisk. På Brevika brukade vi ofta grilla då jag var liten. Man ser så långt! Man ser fält, skog, utkanten av "centrala" byn och så älven. Det är nästan så att jag kan känna lukten av pinnbröd och känna min mors hårda grepp om ens arm om man gick för nära branterna, det är ju inte direkt helvetesgapet, ändock brant! Men som de flesta vet så bodde jag i centrala Öjebyn, i kvarteren nära älven, ett villahusområde som vilket som helst. Den som tror att jag försöker göra mig märkvärdig över att visa upp.... skog, tror fel. Jag ville bara visa upp tråkiga Öjebyn från en vacker sida, alltså inte mitt hem, hus, adress, whatever. Bara minnesbilder av mitt barndomens Öjebyn med grillning på Brevika.
Jag ber om ursäkt om jag förvirrade eller förargade någon, men detta är fortfarande Öjebyn.

Nåväl, kan vi komma överens om något? Ni som vill tillrättavisa mig kan ju i fortsättningen lämna namn och mailadress eller liknande, eftersom jag först läser och därefter godkänner kommentarer kan ni ju skriva om ni inte vill att jag ska lämna ut er mailadress; så gör jag givetvis inte det. Jag är bara så less på att varje gång jag blir tillrättavisad så är skribenten alltid, hundraprocentigt, anonym. Att åtminståne stå för vad man tycker och skriver känns rätt grundläggande då ni kommenterar mitt blottade privatliv. Tack på förhand!


Baconfeber?

Tänkte bara informera er om att jag för tillfället har influensa. Mitt huvud känns precis som om jag stått på händer hela dagen. Hurvida det är den fruktade svininfluensan som drabbat mig återstår att se. Oddsen är inte på min sida då jag redan ingår i riskgruppen med tanke på mitt värdelösa immunförsvar och skräp till hjärta. Härligt är livet!

Förutom att vältra mig i självömkan kikar jag bland annat på det här, med skräckblandad förtjusning:


Tomatsoppa

Jag är inte bra på så mycket, men tomatsoppa är jag, om jag får säga det själv; en riktig hejare på. Här kommer mitt recept, med höftningar förstås.

Det här behöver du:
5-6 tomater, gärna lätt övermogna
1 paket passerade tomater
3 vitlöksklyftor
1 rödlök
Chilipulver
och salt och peppar, förstås!


Börja med att skära ner rödlöken och tomaterna i ungefär lika stora klyftor.

Fräs alltihop i olivolja. Salta och peppra (en hel del).

När tomaterna är alldeles lösa - häll på vatten, men bara så det precis täcker tomaterna. Inte mer.

Låt koka i tio minuter.

Under tiden kan man riva vitlöken.

Nu har det kokat klart!

Nu kommer vi till den lite läskiga delen, att mixa med mixerstav. Det kan stänka lite, så ta det försiktigt så du inte bränner dig. Om man vill (läs: är mesig) kan man ta ett lock och hålla för det värsta stänket.

När soppan mixats klart så har den massor av kärnor och sådant kvar. Om man inte gillar sånt så kan man sila soppan genom ett durkslag. Det gör jag alltid. Då blir den slät och fin.

För att koncentrera tomatsmaken häller vi nu i paketet med passerade tomater. Rör om ordentligt.
Först nu tillsätter vi vitlöken, annars kan dess smak bli bitter. Fråga mig inte varför, men så är det. Tillsätt chilipulver efter behag. Höfta lite helt enkelt. Smaka. Oftast behöver man dra i mer salt och peppar vid den här punkten, man tycks ju aldrig kunna salta nog mycket från början!

Tro det eller ej, men nu är vi klara! Det tar totalt ca en halvtimme att göra soppan och den blir jättegod att äta med en klick crème fraîche (imponeras gärna av stavningen). Lycka till!


Måndag

Kvällen spenderades med kaffe och fine Andréas, bland annat.

Jag tog bara en bild under kvällen så jag kan passa på att berätta att eftersom min storebror åkt till Turkiet så har vi en liten och väldigt busig katt i huset. Den heter Kisse och dess sällskap är gravt beroendeframkallande, trots att den vill leka hela tiden.




Just nu pågår en vild jakt på en knapp i min säng. Snart ska vi försöka sova.


Söndagsmiddag

Söndagsmiddagen hölls hos Bellander. Där bjöds det på palt. Det var fint.

Bellis bekände att han sjungit "All the single ladies" i duschen och jag och Erica refererade dagens bussresa. Senare åkte vi bil i den dimmiga natten. Fint. Toppbetyg.

26'e


(Patron-)Söndag i P-town.

Idag var det Patronsöndag i Öjebyn. Något man firar till minne av Patron Hedkvist, någon slags lokal hjälte. Jag, Erica och Mor Karin beslöt oss för att äntligen åka bussturen som annonseras på följande vis i Piteå Tidningen "Guidad busstur! Från Öjebyn till Öjebyn - genom Öjebyn". Fantastiskt. Det var kanske det roligaste jag gjort någonsin. Skrattkramperna var överväldigande och citat som "Öjebyn är grunden till allt" och "Man kunde ju inte döpa det till "Öbyn", så då döpte man det till Öjebyn. Tänk så smart!" hoppade ur den gamle guidens mun. (Per-Arne, 76 år.)

Mor Karin var taggad!

Så kom vi iväg!



Efter denna underbara bussresa genom Öjebyn blev det kaffe och våfflor med hjortronsylt och grädde på Solandergården. Flott!






Såhär nöjda var vi efteråt, trots att snön regnade bort under dagen.

Lördag i P-town

På lördagen var jag med Caramel Bear. Som vanligt då det kommer till oss två; kretsar umgänget kring mat och dylikt. Vi fikade på Ekbergs.


När kvällen smög sig på så hyrde vi skämtfilm till kvällens förfest och lagade världens godaste tomatsoppa med massor av vitlök och chili.

Förfestade gjorde vi hemma hos mig på Gitarrgatan till High School Musical 3. Den var så bra att vi var tvugna att stänga av den ibland för att lyssna på "Mmm Bop" och "Missä se Väinö on?". Bilderna tog Psykopatrik.


Efter detta drog vi ut på allas vårt Pentan där det som vanligt var sjukt bra schtäng. För att fullända Pentan-upplevelsen och fullborda sin Piteplikt avslutade vi kvällen med greenmål på Max. Förstås. Träffade på en ung man vid namn Kristian också, han var trevlig och gillade Mumin. Om du läser det här, Kristian; hej!

Maskerad

Ikväll hölls det en maskerad på Helliden. Temat var "H". Lite såhär såg det ut.

Harry Potter (<3), hippe och höjdhoppare.

Priset för mest hysteriska utklädnad gick utan tvekan till Maria (?), som är lärare på allmänna.

Hulken var där!

Mingel. (den mintgröna hästen är förstås Wibke).

Dans blev det förstås. Hanson, Hives och Håkan Hellström.



Hemlig agent, harpa,hörselkåpor, hårdrockare, häxa, höna, herr gårman, holländare, Hitler och Håkan Hellström fanns i sällskapet, bland annat! Nedan kan man skåda en av mina favoriter, Rickard som Hemulen!





Det var i varje fall en jättetrvlig kväll. Det är fina människor som går på Helliden.

Tisdag.

Idag lyssnar jag på det här.

Vad jag längtar efter nu

http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/en-apa-som-liknar-dig-1.976276
http://www.dn.se/kultur-noje/film-tv/den-hemlighetsfulle-regissoren-1.472424

19/10

Efter en fin kväll hos Johanna som gick i fåglars och i den bra (och framförallt kvalitativa) musikens tecken blev jag tvungen att, för första men antagligen inte sista gången i mitt liv; ringa SOS-alarm. Ett-ett-två. Det var nämligen så att då jag cyklade uppför den helvetiska Hellidsbacken så stod det ett rådjur mitt på vägen.
Då jag närmade mig med cykeln sprang det, av uppenbara skäl, in i skogen igen, men fastnade i ett staket som tillhör huset mitt emot korsningen. Det började skrika. Ett fastansfullt, hjärtskärande skrik av antingen panik eller smärta. Jag ringde räddningstjänsten som tog inte mindre än fyrtio minuter på sig att komma till mig nere vid vägen. Tack. Under tiden hade rådjuret tystnat, men rådjur samlades i skogsmörkret runtom mig, jag hörde deras försiktiga kliv, och tillslut även deras kallrop. Otäckt. Efter fyrtio minuter ringde räddningstjänsten och frågade om var djuret var, jag gav en detaljerad beskrivning, först då sa de att jag inte längre behövde stå ute och vänta på dem. Något som damen på SOS-alarm sagt att jag var tvungen att göra. Hmm. Nåväl, de verkar ha fått loss djuret, för man hör inte längre skriken. Tack för det.

Istället; fina bilder från Johanna:

Fågeln.

Drog till Paris. Förstås.


P.S Jag ska vara med i ett Brasilianskt modemagasin. Heh. Random.

Ett hål i min sko är mitt fönster mot världen

Själv kastar jag pil på grammofonen
och lever högt i det blå
Jag minns soluppgångar med vin på balkongen
Om du kommer tillbaka 
är du alltid välkommen hit

-
Eldkvarn, förstås

Tillägnat Erica, Johanna och Caroline:

Jag älskar Harry Potter-skämt.

Voldemords inkorg.



Söndag


Pengabrorsan. Brutal, ärlig, fin.


Lördag

Jag har ju glömt att visa vad jag köpte på textilmuseet i Borås!
Två fina masker som man kan ta på sig och förvandlas till en indian eller en tjusig städerska från början av nittonhundratalet. Eller så kan man hänga upp dem. Det har jag gjort. Flott värre!

Nu ska jag äta nachochips och se på "G som i gemenskap".

16/10


Och jag svär att jag nog aldrig varit lyckligare än just då.


Happy people never fantasize.

Ja, de är så jävla bra. Det här bandet är Bandet. Skramligt, naivt och fyllt av allt som kan kallas ärlighet.
I can not go where I don't belong. I don't belong where I don't feel free. I can't belong where I don't feel free. 
Tryck på bilden, förstås!


På maskeraden med temat "H" som ska hållas på Helliden nästa vecka ska jag såklart vara mannen på bilden.
Henrik Berggren.


15/10

Vi hade färg- och övertrycksteknik. Roligare än väntat.


Klicka på den nedre bilden för att se mer!

14/10

Idag var vi på textilmuseet i Borås och på Ljungbergs textiltryckeri. Mer bilder finns här.

 


13/10

Jag minns när jag var arg på dig. Då jag skrek "Men du ringer ju inte hela tiden!", varpå du skrattade och sa "Jag vet, förlåt. Mest förlåt för att jag inte ringer, men också förlåt för att jag skrattar åt din grammatik när du är arg."

Fuck it. Nu måste jag bekänna att jag ska se på Gossip Girl. Xoxo/ hehu.

13/10


Ang. gästlistan

Igår råkade jag publicera utkastet till gästlistan för nyår. Den var inte fullständig. Det var lite kasst av mig. Nåväl, det gör detsamma.
Och Crabbo: du kommer förmodligen att sitta hemma och försöka knipa igen så inte ungen kommer innan årsskiftet! Därav hade vi inte räknat med dig och Dag.

Nyår

Jo, förresten. Idag beslöt vi offeciellt vad temat blir för detta årets nyårsmaskerad.
Tryck här för en liten hint.
Tryck sedan här för att se hur förra årets magiska sjuttonhundratalsmaskerad såg ut!

Göteborg - söndag

Den stora ätardagen. Göteborg bjöd på duggregn och kolhydrater. Vi tackade och tog emot.
Egg & Milk.

Jag och mitt komersiella leende var där.


Sedan gick vi upp till en fin plats där man ser hela staden.


Sedan promenerade runt Feskekörka med omnejd.

Efter det tyckte vi att vi förtjänade att äta. Igen. Tomatsoppa och Geni-frågekort på ett favoritfik i Haga.

Efter soppan var vi ju såsmåningom tvugna (tvugna!) att dela på en klassisk Hagabulle.
Och bästa kaffet på länge.

Sedan var vi tvugna att skiljas åt igen. Hemskt tråkigt, men på tåget hem fanns en fin hund.
Då blev jag glad igen.


(till saken hör även att vi också åt pommes på Burger King. Heh.)

Göteborg - lördag

På lördagen begav vi oss till Stadsteatern för att se "Trettondagsafton".










Göteborg - fredag

Jag hängde med mina idoler, gatumusikanterna som brukar vara utanför centralstationen, vid spårvagnarna. De skulle hem samtidigt som jag skulle åka och möta upp Erica.

E-grrrl fann fina boots.

Sedan skulle hon äta. Mozzarellapastan på Joe Farelli's såklart!

Vi mötte upp Chrille med vänner. Här ser vi Peter och Chrille.


Kennet var från Danmark och sa "Je, for fäen".

Sen blev det dans. Synd bara att jag och Erica var de enda som inte går danshögskola.


Livet äger.


Vem kunde tro att det skulle börja regna julklappar i oktober? Högst osannolikt, men likväl sant!



9/10

Tänk er en gammal man, en riktigt, riktigt gammal man. Åttio-nittio år sisådär. Han är otroligt fräsch för sin ålder och lyckas på så vis bli tillsammans med en ung flicka. Mycket ung, bara sexton år. Den gamle mannen tillrättavisar flickan, guider henne faderligt genom livets alla svåra val och givetvis hånglar han upp henne titt som tätt också. Till slut får de ett barn tillsammans. Detta må ha lite pedofilvarning, men vet ni vad? Detta är Twiligt, om jag uppfattat storyn rätt. Det finns en sak Twilight lärt mig; kärlek har inga (ålders-) gränser, så länge du är sjukt het. Det är nämligen utsidan som räknas.
Fred ut.


Din resa, min väntan; har varit lång.

Nu åker jag till Göteborg för att umgås med Erica (hiphopapotamus) hela långa helgen!
Det firar vi såklart med den här:


P som i Piteå, p som i palt, p som i Patrik.

Jag saknar P-bro nåt jävulskt.
Putte, Care Bear, Pootietang.




Nyaste bilden, hah. Denna bild är från de där veckorna då jag lärde känna Patrik. Åh.


Mattelektion, första året på gymnasiet. Känns som en livstid sedan.


Popparfest på Durrnäs.


Som sagt, jag saknar Patty.
Mycket.
Massor.



6/10

Vad tiden rusar iväg! Att det redan blivit den sjätte oktober! Sinnessjukt. I Älvsbyn hade det kommit tio centimeter snö i helgen förövrigt, Älvsbyn är alltså stationen där jag kliver av då jag ska till Piteå. Jag är lite avundsjuk. Fast bara lite. Här viner höstvinden runt slottets knutar medan regnet smattrar hårt mot rutorna, då är det så mysigt att ligga i sängen och kolla på trailers för filmer man planerar att se.
De här väntar jag på just nu:


Från underbare Wes Anderson kommer denna, Fantastic Mr Fox. Owen Wilson, Bill Murray, Jason Schwartzman mfl. finner vi som vanligt i huvudrollerna, om än denna gången på ett annorlunda vis. Fantastiskt (heh) att ha George Clooney som Mr Fox.


Från en favorit till en annan; Jared Hess kommer äntligen med en ny film: Gentlemen Broncos, som verkar vara precis så underbart stel och skrivad som hans tidigare filmer (bland annat Napoleon Dynamite och Nacho Libre). dessutom kan man hitta två av mina favoriter, Jemaine Clement (Flight of the Conchords) och Michael Angarano (Lords of Dogtown) i huvudrollerna.


Så till slut The Imaginarium of Doctor Parnassus. Så länge som jag väntat på denna! Se trailern, ord krävs inte. Briljanta val av skådespelare, jag menar; Tom Waits som djävulen? Kan inte bli annat än just briljant.

Mitt i all ilska över att brogues inte går att finna i storlek 36 finner jag mig lycklig över detta fynd, om så bara att se på.

Brogues med skott...hål, splitter, whatever!

Okej, detta är tamigfan det ballaste jag sett. Någonsin.


Vardag

Jag tycker inte om då folk blir lurade i TV, som då Ingvar Oldsberg kidnappar sina gäster i "Här är ditt liv". Då mår jag dåligt för de som blir lurade, då de står och försöker upprätthålla värdigheten;  skaver det i mig. Jag får nästan dåligt samvete själv.Alla skrattar, gästen skrattar för att dölja sin genering, Ingvar skrattar. "Ha ha, där fick jag dig allt!" "Ha ha ha ha". Jag rodnar, vill be om ursäkt, kanske ge gästen en kram och övertyga denne att detta aldrig kommer upprepas.  
Jag tycker om doften av krutrök, fastän bara tanken på vapen kan få mig att darra lätt av obehag, ge mig kallsvettningar och tunga skor.
Jag kan inte hela texten till nationalsången, men en gång sjöng jag "Fem små apor hoppade i sängen"-sången från femhundratvå apor ner till noll.
Jag tänker ofta på planlösningar för mitt drömhem, vilket golv som jag ska ha i punchverandan (fiskbensparkett, förstås) eller hur betongväggarna i tvättstugan i källaren känns då man stryker över dem med handen medan man balanserar tvättkorgen på huvudet nedför trappen.
Jag tänker sällan på storkökspersonal och hur slamrigt och jobbigt det skulle vara att jobba så, tänker att jag måste ha överseende med deras, ofta, sura miner.
Jag vibrerar då jag skrattar, som en mobiltelefon. Det går inte att dölja.
Jag gillar mjuka pommes frittes, de som man kan gegga ner i dressingsburken och de kommer upp alldeles sladdriga.
Jag äter däremot inte gärna brödkanter, de brukar jag oftast riva av och kasta bort. ett tag försökte jag uppträda mognare och äta upp dem, sedan insåg jag hur korkat det var; att äta något jag inte tyckte om för att inte verka småbarnsaktig. Så jag gav helt enkelt upp det.
Jag brukar öva mitt minne genom att leka en lek jag kalla "snabbdefinering", den går ut på att man tänker "lukten i mommos matkällare!" så ska jag försöka minnas den, gärna kunna förnimma den. "Smaken av avocado med keso!", "introt till E-type - This is the way!", "doften av biblioteksbok!". Snabbt ska det gå, annars är det inte svårt. Det händer att jag kommer på mig själv med att helt ha glömt bort saker, som smaken av fläskkottlett eller färgen på väggarna i NO-salen på Solanderskolan, ibland kommer det tillbaka om jag får tänka en stund (fastän det är fusk); som det senast nämnda - mintgröna.

3/10

Förutom att lyssna på Broder Daniel ägnar jag söndagskvällen åt detta:

Kanske är det rent av en hädelse, något ytterst tabubelagt; att trycka i sig lussebullar då det inte är jul, dessutom på kanelbullens dag. Men vet ni vad? Det struntar jag blankt i, för lussebullar är det bästa jag vet!

I look for love in a hollow heart.

Imorse blev jag väckt av min mor som ringde för att påminna mig om att Broder Daniel Forever gick på tvåan. (underbara SVT-Play finns ju, men hackar så mycket här på internatet) 
Gråtklumpen i halsen malde under Henriks vackra och underliga monologer. Precis som när jag såg filmen på bio satt jag med gåshud och kände mig som om jag gick i högstadiet igen. Åh.
Broder Daniel är det bästa bandet jag vet. Utan tvekan. Broder Daniel forever.






Såhär såg jag själv ut ett tag under den tiden då jag klottrade just "BD forever" på det mesta jag kom åt. Det finns ingen anledning till att skämmas över hur man tidigare varit, faktum är att jag finner det rätt rart. Naivt och alldeles underbart tonårsromantiskt. Nuförtiden då jag lyssnar på BD blir mina tunga skor  fjäderlätta, tyngden fastnar istället i halsgropen. Några centimeter ovanför marken svävar jag, med ansiktet närmast marken medan fötterna lättat högre.



We all die, but not all live.

The way I almost make you cry sometimes.

- Why can't we be together?
- Because we have our problems, you know.
- Everyone's got their fucking problems! I just want to be near you again, you see? I love the way we tease and when we're just sitting on the couch, eating grapes, watching a crappy TV-show. We do all that so well together. Everyone's got their fucking problems. Can't you see?

Postis-Per är snål.

Jag skulle vilja ha lite post som inte kommer i kuvert med fönster genom vilka jag läser mitt namn i datorskrift. Med andra ord skulle jag vilja ha lite handskrivna brev. Här kommer adressen!

Första oktoberhelgen

Den första helgen i oktober inleddes med pyjamasmys och fruktansvärt god middag hos Kajsa, KB.
Vi välkomnades med vin, ost och kex. Så himla flott!

Till förrätt fick vi den ljuvligaste av kantarellsoppor! Jag dog litegrann. Perfektion.

Varmrätten bestod av pasta med tomatsås, något som de som känner mig vet hur stark kärlek jag hyser för.

Vi spelade Besserwisser och Galenpanna, förstås!

Harry Potter (<3).

Obama.

Bert.


Underkjol, rött läppstift & Mr Sandman.


Bästa versionen av låten finner du om du trycker här.

Erica

Fyfan vad jag saknar Erica ikväll. E-grrl. Erccu. Ricky. Byahoran.
Därför kör vi den här, fastän videon är dålig. Så dålig att jag ber er att bara lyssna, men inte titta på den.


RSS 2.0