Grattis habibi


Gratulerar till en ovärd ålder! Det sista tonåret. Mamma älskar dig, gumman! Pussinuss. Ehe.

Norrbotten

På begäran av internatskamrater kommer här alltså lite bilder från Norrbotten.
Här kommer jag ifrån:

Mer specifikt här ifrån.





När jag är i tornedalen bor jag här.





Fundering

Hundratals läsare och ändå lämnar ingen ett spår av sig? Lustigt, fast mest tråkigt.

Tjugonionde

Jag åkte till Daniel. Det dracks vin och kollades på Anders och Måns. Han hade städat.




Frukost åt vi på omåttligt förtjusande "Egg and Milk".



Socker- och koffeinkicken tog med oss i fallet då den dog ut framåt eftermiddagen.



<3

Min bror har köpt en katt.


Jodå

Korridorskamrater skapar dramatik med min telefon nattetid  (ogött då man inte har pengar nog att rätta till det) och textillektionerna har börjat lovande.
Jag är sarkastsik men älskar västra götaland. Gött.


Varken spetälsk eller insjuknad i svininfluensan


Jag är lycklig, för Patrik och Erccu kommer hit den 4'e september.
Då blir det röjigt värre. Lovar.

Annars lever jag studentliv så det sjunger om det, umgås med korridorskamrater, dricker juice direkt ur paketet medan jag slösurfar i sängen, använder så få bestick som möjligt på grund av avsky för disk, får och slarvar bort papper med mer eller mindre viktig information och varierar min korridorsnickning beroende på vem jag möter.


Om jag levde som jag lärde



Minns tyvärr inte var jag fann denna fina text, men är det inte det bästa ni stött på, på evighter?


Tjugofjärde

Eftersom internet..et (?) har varit ur funktion, vilket oroar mig en del, av uppenbara skäl; så har jag varit svår att kontakta för de snåla människor "who doesn't care enough to call".  I vilket fall som helst så har jag varit i Göteborg lördag och söndag.

På lördagen tog jag mig till Röhsska museet där jag kikade på alla utställningar de erbjöd. Efter det umgicks jag med Daniel, aka Donny Boots. Himla trevligt, vi beslöt oss för att starta en detektivbyrå. Vi hade jättetrevligt tills Jens, en jävla bög, dök upp. Då sjönk stämningen, av uppenbara skäl (ja, jag läser "Extremt högt och otroligt nära" för stunden). Vi åkte till en stuga i Askim (Achimm) där Louise huserade. Trevligt sällskap, fin musik, regn och majs.
Då bristen på sovplatser och framförallt frukost rådde begav sig jag och Jens hem till honom på natten där vi kollade på "Upp till kamp!", "Anders och Måns" samt kokade te och löste korsord. Party people.

Nåväl, sammanfattningsvis kan man säga att min helg var bra på alla sätt, men det är ju inte så konstigt eftersom jag umgicks med mina allra bästa vänner Daniel och Jens. Världens bästa. Pusspusspuss... hehe.

Jo just, minneskortet till kameran försvann. Det är lite jobbigt. Men såhär ser de ut:
Daniel.

Jens.

Bilderna är valda med omsorg. Kontrasten blir fin så.

Inackorderad

Igårkväll flyttade jag in på Helliden. Ingen annan har flyttat in ännu, så jag är helt ensam. Jätteskönt.
På dagtid är här människor, men efter klockan fyra blir det tomt, så när som på en enda person - jag.
Såhär ser det ut. Mitt nya hem alltså.


Tillägnat Mor Karin, exakt här bor jag. Jo just, jag har en egen balkong. Flott!




Tillägnat Erica och Patrik: notera drömfångaren. Jag höll mitt löfte
och hängde upp den, det första jag gjorde. Fint blev det. Heh.


Utöver mitt egna rum så tycker jag om det här allra mest.
Det är som Gryffindors sällskapsrum. Ett rött tornrum.




Saknad

Det jag kommer sakna kanske mest av allt är våra alltid så högkvalitativa fester. Här följer ett inlägg fyllt av mina favoritbilder från festligare tillfällen. Mycket nöje. (de lyckligt utvalda som har mästerverket "Upp med händerna gubbar" kan gärna lyssna på den medan bilderna beskådas)























Nej nu flyttar jag!

Sista kvällen på den här platsen. Vi återses i slutet av oktober.

Foto:
Aron Hvass            
Stök: Julia Niemi och Aron Hvass, jullovet.

När jag river iväg i natt kommer jag att lyssna på den här. Förstås.

Hånad av dålig timing, som vanligt.

Höstlovet skrattar mig rakt i ansiktet då det placerat sig då Emil Jensen uppträder i Göteborg, med andra ord då jag återvänder till Norrbotten, P-town, Pentan och knivfester.
Bara för en vecka, men under fel vecka, uppenbarligen.
Någon som ska se honom i Varberg den elfte oktober får mer än gärna höra av sig.
 
Tryck på bilden för att komma till spelschema.


If it ain't got that swing.


Det är så himla synd att just den här versionen inte går att få tag på via Spotify.

Pussjohan.jpg


Alltså... jag och Elsa ser på "Låt den rätte komma in", starring Johan Palm i huvudrollen.
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3333333<3<3<33

<3


Knyckte dessa bilder av Erica från gårdagens bravader. V-V klippte sig en pannlugg.

Avskedsfest.

Vi beslutade oss för att ha en mindre förfest i Potter-tema hemma hos Erica för att sedan dra vidare till Sanna, men Sanna levererade ingen fest, så festen kom till vår förfest... kan man säga. Kissan Minttu, bra musik, Harry Potter och hot tub. Som vanligt hos Erica alltså.

Jag var Luna Lovegood och Erica var Draco Malfoy.

Erica hade sminkat sig blek, inte jag...

Caroline var dödsätare och hade en mask som förvrängde ens röst. Jätteläskig!

Shibbe var Tonks.

Senare kom de andra som inte ville vara sämre (fast det var dem eftersom de, med all rätt, trodde att temat för deras del var inställt) så det kom en hel del katter, en quidditchmatch och Rasmus och V-V föreställde Harrys glasögon då de låg på golvet och höll varandra i händer och fötter så de bildade varsitt O. Fint!
Patrik var Mrs Norris. Heh.

Jag fick presenter. Såhär roligt var det då.

Sen skrattade vi lika mycket åt den här bilden, åt mina tänder.

Jag fick följande fina saker: en drömfångare (stor humor), mustascher, Harry Potter-bilder, två månaders Spotify-premium, en använd snus, Thåströms plektrum och en anka som på något magiskt vis kan bli en svan!



V-V tatuerade en drake på Carro.

Jag tatuerade Erica som tillkallade mörkrets herre.


Sedan gick jag lös på Carro som ville ha ett snällt monster...

...och en quidditchspelare. Hon fick även ett "hakkors" och en tårta.

Det kysstes en del också, förstås.


Fjortonde

Idag tog jag farväl av en fin vän som ska flytta till USA som AuPair i ett helt år. Åh, vad jag kommer sakna dig, Jenny Stare.

Visste att jag inte gått grafisk kommunikation i onödan.


Heh. Nåväl, för att ha snott ihop det på fyrtio minuter får det duga.
Åh, och märk väl att angående både omslaget och rubriken till detta inlägg: jag är inte seriös. Det är svårt med skriven ironi och sarkasm. Jättesvårt.

Imorgon är jag Luna Lovegood, därav ett obligatoriskt "nummer" av The Quibbler".

Vuokko!

Åh, en sådan lycka! En Vuokko-utställning visas just nu på Röhsska museet i Göteborg.
Jag måste dit. MÅSTE. Ska. Ska definitivt gå och kika på den. Bombsäkert. Varför säger man egentligen "bombsäkert"? En bomb är kanske det osäkraste som finns. Nåväl, jag ska dit. Lika säkert som att melodifestivalen kommer leverera klyschiga låttexter även detta år.

Ungefär.
 

Ebba och Didrik

Bästa grejen.
 

 

Måste. Lära. Mig. Dansen.

Spellistan mes stort S.

Om ni klickar på bilden (och har spotify) så kommer ni till en spellista som jag gjort. Den tillhör mina favoriter. Jag bestämde att ingen artist fick förekomma två gånger, jättesvårt!

(Chan Marshall och Devendra Banhart ingår förstås)

I övrigt har jag enbart ägnat mig åt vuxna saker. Såsom att ha flyttat runt pengar från sparkonton till kapitalkonton, mailat arbetsförmedlingen och betalat studieresor och hyra medan jag druckit kaffe. Ball.

.

Idag äter jag kakor och dricker öl. En svindlande kombination.

Beslutsångest, som vanligt.

På lördag är det Harry Potter-maskerad och jag har beslutsångest. Jag vill klä ut mig till så mycket!
Hjälp mig att välja, är ni jätterara.

Min favorit, Luna Lovegood?

Proffessor Trelawney?

Rita Skeeter?

En enhörning?

Eller Albus Dumbledore?

Skål och tack på förhand.

Söndag

Jag undrar om man måste vara Gotlänning för att få vara programledare för Keno. Det känns rätt etnicitetskränkande om så vore.

Det går bra för mig nu

En oroväckande huvudvärk väckte mig imorse, jag vägrar låta det vara en mindre av dessa så kallade bakfyllor. Jag vägrar vara en sån som får sådana. Det är ju mitt triumfkort, näst efter att kunna somna när-och var som helst.
Nåväl, efter en trevlig kväll med fint sällskap och gin tycks jag ha dragit på mig feber igen, precis då den försvunnit. Jag är så pinsamt infektionskänslig, att jag ännu inte råkat ut för svininfluensan är ett under, vilket min mor inte är sen att påpeka. Hon hävdar att jag inte är en dotter till henne då jag är såhär vek. Jag jobbar ständigt för att rättmätigt få kalla mig halvtornedaling, men så länge mitt immunförsvar fortsätter att skylta med sin frånvaro antar jag att det får förbli blott en dröm.


Som en nyförälskelse

Kvällen spenderades i telefon med Johanna. Likt två nyförälskade pratade vi på medan tiden flög iväg och vips hade klockan blivit kvart i tolv och vi insåg att vi pratat  om diverse pk-ämnen (och om Harry Potter förstås) i över två timmar. Så himla fint.

En bild på Johanna och mig. Om man tittar noga.


En obesvarad kärlek till Sveriges yngsta farbror

Ja, jag skulle byta ut er alla för att få vara bästa vän med Fredrik.

Tretton återstående dagar i Nürrland.

Att packa vinterkläder i augusti känns oroväckande bra. Jag har dessutom hittat en kosackmössa som min mamma haft. Man ser inte riktigt klok ut i den. Den ska, om något, med till västra götaland! Likaså matruschkorna i bakgrunden. Kom ihåg.


Cambilder är inte okej, inte respekt, även om det låter så.

Femte

Allt annat än trivialt.


Fjärde

Vem vill ha stolthet när man kan få den man vill ha?

Ytlighet

Så hemskt hemsk jag sett ut på Emmaboda. Det vet jag nu då jag sett diverse bilder. Jag vill bara ta mitt liv. Å andra sidan kan jag ju glädjas åt att alla mina vänner som jag umgås med annars tycker att jag är galet olik mig på bilderna. En klen, ändock en; tröst.



Annars taggar jag sjukt inför min och Johannas jakt på dödsreliker på västgötaslätten (väschöttaschlätta) som ska äga rum någon helg då jag flyttat dit. Tältning, öppen eld, svampstuvning, vin och Harry Potter! Så himla fint. Jag ska fan sy en mantel tills dess. (tills vi hittat Manteln med stort M).

Dagens låt tackar jag storebror för, ty han tipsade mig om den här fina.

Måndagar har blivit bättre


För att lyssna på något hjärtskärande vackert från serien, tryck här.
Annars kan man  mer än gärna lyssna på bland annat just den låten här nedan då underbara Marcus (The Tarantula Waltz) sjunger.
 
Ni blir inte besvikna. Den har en given plats på min personliga lista över låtar jag kallar "de bästa i hela universum".
Lyssna på båda versionerna helst ty båda är fantastiska på olika sätt. Akustiskt med gitarr eller med stämningsfull orgel, jag får inte nog.

Emmabodafestivalen 2.0

Här kommer ett historiskt långt inlägg.

Sammanfattning: Länä, rubiks kub, julafton, tjugo i åtta (kjugo i åtta), Nutella, klänningar, länspolismästaren, tatueringar, Charles, Yoggi/tomatsoppa/cider/öl-grogg (Baja-Maja/Tomato Crush), respekt, brottning, Ulf, vargtröjor, en tight röv (läs: fet röv), framförhållning, väschöttaschlätta, begas, läniatch, Upp med händerna gubbar och lite, lite T-röd.

I egenskap av länstatuerare styrde jag upp såhär fina gaddningar.
Straight outta Länä, Emmaboda's compton!

Söta Maja.

Söta Bisa.





Länsvinet från framtiden!

Hugo. En av fyra hjältar som cyklat (!) från Vargberg till Emmabodafestivalen. Så himla fint. Mina idoler.

Maja och Samuel tittar på länsbrottning.

Länsbrottning.


Länspolismästaren var givetvis domare.

Bisa vann förstås. det var en kort match, om än rolig då Jens bleka ben tycktes hoovra över hela länä!

Joakim gillade Vetboy - upp med händerna gubbar, givetvis. Sko vä råik begas så sko vä råik dom borda tälte!

Jens. Lammköttet som svepte oss av mattan med sina Rubiks kub-tricks. En minut och tretton sekunder.
Jag är glad att vi båda glömde vad priset i vadslagningen angående kuben; var. Det hade kostat mig.

Eld, Koskenkorva och dunken. Livet.

Freddie Flameboy var eld och lågor, hetast i länä, on fire osv.

Stefan var inte bara länspolismästare, han var även campets fashionista!

Under lördagen var jag mest med Johanna. Här i Camp Das Keller (hilfe! hilfe!)
- Fritzl har varit som en far för mig.

Vi groggade på tomatsoppa, Hussler, vodkaessens (varför?), yoggi dröm, t-röd och cider. Gott.

Das Keller hade dåligt schtäng så jag och Johanna var mest i Länä.

Mer länsbrottning.

Mer fina bilder på Bisa.

Snuset satt där det skulle (för sällan dessvärre).

Simona.

Beata.

Sofia.

Skiten.

Samuel.

Ida.


Malin.


Tanken var att jag efter detta skulle fortsätta obete mig i hufvudstaden, dock ändrades planerna och jag begav mig hem med tåg. Då såg det ut lite såhär:


Som vanligt alltså.

Jag saknar redan allt. Länskamraterna, Jens med sin tighta röv, Jens liggunderlag, Frida och Johanna och alla de andra från Schlätta och dunken.


RSS 2.0