28 / 7

Idag har det bokats flyg, buss och festivalbiljetter till Emmabodafestivalen. Imorgon flyger jag och Erica ner till hufvudstaden och sover hos Jocke-ponken en natt eftersom festivalbussen går först på onsdag.
Det känns helt galet bra, eftersom Arvika var årets bästa grej har jag höga förhoppningar. Camp Drunken Retard består än så länge av mig själv, Adam (polack, 8 år, damp), Erica, Crabbolina och förhoppningsvis Jocke. Camp-namnet må låta omoget, men de som sett drunken retard-dansen förstår.
Det är Briljant med stort B.





Annars är det fint, men jag saknar dina händer mot mina WT-höfter. Det gör jag verkligen.

25 / 7

Jag är så sjukt rädd att saker och ting ska rinna ut i sanden.

Dagens musik:
Moto Boy - Beat heart
Bob Dylan - Dignity
Beastie Boys- Sabotage


24 / 7

Igår var jag och Erica på utställning av Andy Warhols samlade skivomslag, även porträtt och andra fototn från "The Factory" ställdes ut. Kunde varit så mycket bättre, men det var fint ändå. Efter det gick vi till Krokodil och dagdrömde. Det kan bli så sjukt bra, och så sjukt sjukt. När vi kom hem avancerade vi och skedade i soffan till The Kooks.
Nattens främsta samtalsämne via telefon var ringmärkta fåglar. Substitution för "att sparka på den som ligger" är numera: "att vara taskig mot en ringmärkt".

Snart ska jag cykla iväg för att betrakta vänner bada och sola. Ikväll är det fest och Moto Boy.
Dagens musik är följande:
Fibes, oh Fibes!  - 57 kr
Bob Dylan - One of us must know
Bob Dylan - It ain't me, babe
Cat Power - Lived in bars

Märkt för livet.

Så plötsligt satt den bara där. Efter lång väntan med fint sällskap så satt den där. Under halvtimmen tog det, inte farligt smärtsamt, inte farligt nervöst. Sen satt den där.




Jag orkar inte rubrik.

Idag har jag bestämt mig för att städa ur mitt gamla rum klart, det är nämligen villkoret för att mina föräldrar ska låna mig pengar till den kommande gaddningen. Blir jag klar idag kan jag bege mig till staden imorgon och se efter om de har tid med mig. Åh. Jag vill så gärna.
Annars så är detta min första feberfria dag på en vecka. It's getting better all the time, för att citera Beatlesgrabbarna. Det gör det verkligen, det finns så mycket bra nu; Håkan på fredag, Moto Boy på torsdag, eventuell gaddning redan imorgon (allt beroende på drop in),  en hemlig hemlighet och cashflowet. Okej, den sista var ett ljug, men jag är i alla fall numera skuldfri. Puss på jobb, puss på hemliga hemligheten, puss på Håkan.

Dagens musik:
Fibes, oh Fibes! - This City's Got No Boulevards
Hot Chip - Arrest Yourself
Honeydrips - Åh, Karolin (fortfarande)
Broder Daniel - Burn heart burn
The Raconteurs - Bang bang

Bild av äldre slag. Ta mig söderut.

Bara less

Nu är jag less på att vara sjuk. Less så inni! Idag har jag jobbat och det var ta mig tusan inte roligt alls, förutom rast med Carolin ute i solen. Annars var det horribelt, totalkass, värdelöst, dötrist och olidligt. Mest för att det stod så still, tolka mig inte fel nu, jag älskar Badhusparkens café, det är helfint, men idag var det så dött pga. regnet.

För tillfället lyssnas det mest på en briljant låt som jag inte alls vet varken upphovsman eller titel på, fick den på en skiva. "Spår 03" säger mig inte mycket, men den är så mysig. Annars kan jag tipsa om The Raconteurs - Broken Boy Soldier, hur bra som helst. Tuba't!

Ikväll dricker jag vin och planerar att se på film och kurera mig, min fina 40-talssoffa och jag ska ta emot kvällen lugnare än Göran Perssons andhämtning.

<3

Sabbar jag det här så dör jag.

Då jag tänker på hur nära mig du var en gång så suger det i magen, precis som när man håller på att ramla med cykeln.

Rättvisans kvinna.

Jag är inte bara en sanningens kvinna, jag är även rättvisans kvinna. Jag har gjort så rätt nu. Sagt sanningen, gjort villkoren klara.
Det känns helt klart bra. Jag börjar så smått nysta upp det.

Vad skulle det tjäna till?

Det kommer alltid finnas en hand för dig nånstans, du kan sluta dina ögon och aldrig känna dig ensam. Det var så du sa det. Men vad tjänar det till? Jag kanske hellre är ensam. Jag vet inte.

Idag har jag arbetat, satt inte på åtta timmar, mina fötter känner av det nu. Men dagen var bra, ja det var den ju.

Aftonen tillbringas ensam, jag orkar inte umgås. Jag vill bara lyssna på Buddy Holly, Fibes, oh Fibes!, Håkan Hellström, Cat Power och ett band som jag fick tipsat om idag. Jag vet inte varför jag vill hålla det hemligt. Jag vet verkligen inte varför. Jag vill det bara.

Idag kom soffan till mitt rum, mitt älskade rum. Det har blivit så fint. Åh. Kom och mys någon kväll?

Dear mr mailman.

Jag väntar post.


Lurigt

Det är så svårt ibland, att veta hur man ska förhålla sig till vissa människor. På eller av? Svart eller vitt? Jag tror jag ramlat ner i ett grått dike. Det dyker upp chanser, tillfällen att komma från diket, men vill jag det?
Min ideallösning hade varit att få komma upp ur diket, men på rätt sida. Jag har väntat på en speciell hand som kan dra mig upp, den hand som satt mig här i allt det grå. Jag tar mig inte upp själv, men nu finns det de som vill lyfta mig upp på deras sida. Frågan är nu om det är rätt hand som nu griper efter min?

New crib!

Idag flyttade jag in i mitt nya rum på riktigt. Jag och bror har bytt säng nu också så jag har en fe-he-heet rackare på 190 cm på bredden. Jag känner mig så liten i den. Det ryms liksom fyra kuddar i bredd utan problem. Kom och skeda någon kväll, Erica? Iofs är de flesta välkomna.
Dagen har gått ut på att bära möbler och diverse av mina ägodelar mellan rummen, lyssna på Cat Power och umgås med storebror. Ikväll ska jag bara vara själv och försöka få ordning på rummet och invänta telefonsamtal från söt-Jocke som är vänlig nog att ringa mig under Cat Powers spelning. Jag längtar som fan, ganska patetiskt eftersom jag bara får höra genom telefon, men hon är så jävla bra. Jag ber om ursäkt för mitt ovårdade språk, men det var berättigat!

Dagens låtar:
Cat Power - Rockets
Cat Power - Werewolf
Joel Alme - Leave me here
The used - Maybe Memories

Mest Rockets, fy, åh, mums.

Funderar även på om jag vågar ringa Aron. Men nej, jag stör nog. Jag duschar istället. Så får det bli. Puss!

Rubriker är överskattade

Jag saknar ditt sällskap varje dag, det är bara patetiskt. Jag kan verkligen inte förstå mig själv, men du var solskenet och jag var ensam.
Jag tycker om dig, precis som du är och jag gör vad som helst för att du inte ska känna dig grå.

Arvika

Imorse kom vi hem från Arvika, festivalen som visade sig vara årets bästa beslut. Jag har haft så otroligt trevligt och träffat så mycket bra människor! Jacob som var allmännt fin och mysig, Karl som gjorde djur och var cp, Angelica som var det vackraste jag sett i mitt liv, Filip den sjukt tacksamme mannen, Hampus med partykepsen, Jocke som älskar att älska till Håkan, Christoffer som var snäll nog att langa schprit'n mfl. Åh, bara bra ju!
Banden vi såg var totalbra också! Håkan var lika underbar som alltid, hans konsert var terapi och jag grät litervis innan jag tyvärr blev dragen över staketet och förd bakom scenen. Oh well, det var bara tre låtar kvar då, men jag hörde dem bra från baksidan med. The Kooks levererade, jag och Patrik dansade som bara den! Yelle, åh Yelle var grymt! DÅ dansades det konstant! SMK, The Bernt, Lykke Li, Interpol, Kent mfl var helfina dem med. Så länge man har fint sällskap fungerar iofs det mesta.

Festivalen har varit tokbra helt enkelt, jag har gjort en del saker jag ångrar, men i det stora hela har det varit kickass!
Puss på bra människor!
















Världens bästa vecka.

RSS 2.0